Ja herrejisses vilken resa vi haft. Underbart och roligt, men samtidigt intensivt då våra barn absolut inte är vana vid storstaden. Efter lite mer än 4 timmar i bilen med tjatiga ungar var det dags för Naturhistoriska Riksmuseet. Inget barn hade sovit i bilen som jag trodde de skulle, och för att ha tid nog på museet blev det bara ett stopp på vägen till Stockholm. Frukost på Gyllne Måsen (Mc Donalds Linda) blev det. En frukostupplevelse som föll barnen i smaken.
Jag lovar att det måste varit 27 grader inne på museet, svettigt värre med ett barn som skulle hit och en annan dit. De for fram som en tornado museet förmodligen aldrig varit med om tidigare. Barnen brukar vara ganska så lugna i vanliga fall, men inför denna resan hade de tydligen sparat ner en del energi. Teo måtte på toa minst 15 gånger, och han behöver någon som följer honom. Det vore typisk honom att låsa sig inne på en toalett. Jag är den som får gå med honom då maken troligen kapar av sig en arm än att gå på en offentlig toa utan att det är megakris:) I alla fall var vi tvungna att fixa Teos frilla varje gång han var på toa. Efter toabesök 6 listade jag ut att det var frillan som skulle fixas mer än att han var nödig. Ett tag var jag nära att blöta ner mig själv för fy fasen vilken värme.. Bilden ovan är tagen rätt före Teo säger högt och ljuvligt ut över hela matstället, jag är bajjenödig mamma! Kul att vi kunde få lite extra uppmärksamhet här med...
Tornadon som faktisk sitter still i 2 minuter på en stor groda.
Alltså, vi sitter inte i fönsterbrädan hemma men på hotell är det tydligen helt ok. Nu var fönstret gigantisk och trafiken fascinerande, och sen är det semester mamma. Så där fungerar det tydligen. Är det semester så skiter vi tydligen i alla rätt och fel. Tyvärr blev bilden nedan suddig, men vi är mycket nöjda med vår vistelse på Park Inn by Radisson Stockholm Hammarby Sjöstaden. Stort och ljust rum med bra frukost.
Efter ett par timmar på hotellet var det dags att ta sig ut för lite mat. På väg till den Italienska restaurangen hejade Teo på alla som vi gör här hemma då alla känner alla. Han blev arg när de inte svarade och fick hålla handen vilket han avskyr för att inte bli påkörd av bilar. Nu var jag alldeles svettig igen. Att bestämma mat gick relativt snabbt, men när Teos mat kom kikade han bara på den och bestämdre sig för att inte tycka om som han säger utan att smaka. Tur jag bara beställde mig en förrätt, huvudrätten fick jag av Teo:) Så med en mage stor som ett hus var det dags att rulla tillbaka till hotellet, men först en pitstop för att köpa godis. Här begår vi misstag 50 för dagen. Klockan är nu 20:00, och ge Teo godis då är som att be om alldeles för mycket aktivitet. Så med en mask i sängen bänkade vi oss för fotbollsmatch vilket vi somnade från, som tur är somnade Teo med till slut.
For the record. Max var med som ni ser på ett par bilder, men han vill välja själv vilka bilder jag publicerar och vad jag skriver. Jag respekterar det, men ville skriva det då jag fått frågan tidigare om jag inte har två barn. Ja, jag har två, men bara en som vill vara med på bloggen.
Dagen började med en god frukost som alla njöt av. Barnen tyckte självklart det var hur lyxigt som helst att ha så mycket att välja på. Efteråt bar det mot Barkarby. Som tur är hade jag läst om någon P-skiva till bilen, men fick googla vad fasen det var för något och vart det gick att få tag på:) Shoppat fick jag, men det får vi ta en annan dag.
Storstaden är kul, men det räcker med ett par dagar för oss lantisar. Jag hade nog dött stressdöden med att hålla ordning på allt och alla jämt. Sen tror jag att barn som är uppväxta i den miljön inte beter sig som mina galningar:) Vi har det bra på landet med bara en fil i varje riktning, gratis parkering och lugnt tempo, men så skönt att ha möjligheten att uppsöka storstan när vi vill.