God morgon! I går var det alltså dags att uppfylla Teos önskemål om nya skor. Inte för att han behöver, för han har så det räcker och blir över. Han är 5 år och samlar på just skor. Han har tjatat hur länge som helst, men jag har fått dra i handbromsen och forklarat att vi köper nya när han växt ur några par. Varje morgon har det kollats fötter och konstaterats att de minsann växt ur skorna under natten. När denna taktiken inte fungerade blev skorna cykelbroms. Så i stället för att bromsa med cykeln blev skorna broms i stället. Ni kan tänka er hur det ser ut efter ett par dagar. Ursäkter som att bromsen på cykeln inte fungerar och mycket annat har vi hört. Nu skulle bara dessa håliga skor användas. Lite orolig bli jag med tanke på vad dagispersonalen tänker. Här skickar de sonen till dagis i trasiga skor flera dagar i rad.
Så i går när jag sa att vi skulle till skobutiken såg han ut som han skulle svimma. Nu pratar vi förväntan och hopp i ögonen större än på julafton. Hela skoköpet var snart gjort, han vet vad han vill ha. När vi kom ut ur affären stod det ett gäng människor på trottoaren och spanade in stegen på den nyutsläppta kalven, för det var så han gick:) En av damerna säger Teo, har du fått nya skor? Han nickar och flinar järnet. Han går mot bilen, och damen säger till mig att det måste väl vara det bästa Teo vet att få köpa skor? En dam jag inte känner vet om sonens böjelser för skor, otroligt!
Bilderna är från när han var 3-4 år gammal, då jag inte hittade annat i farten:)