I bland undrar jag om jag är komplett skogstokig. Helt vansinnigt från vettet utan ett hårstrå planterad i jorden, ennu mindre fötterna. Just nu känns det som jag hamnat där, stället där kontrollfreaken inte har koll. Hejochhå liksom. Just nu vet jag inte om jag behöver en realitycheck eller en sanity check, och det är nog lika bra för jag skulle förmodligen freaka ut av resultatet av båda testerna.
Jag blir galen på mig själv för att jag är snäll och inte säger nej. Alltså, jag har blivit bättre på att säga nej, men sen har jag mina svaga punkter som det flesta har. Nu har någon tryckt på just den knappen, den knappen som alltid säger JA. Nu ångrar jag, bittert och har bara mig själv att tacka för det.
Nu gör jag Sigge sällskap i soffan, han får mig inte att säga ja när jag vill säga nej. Han är bara mysig och utan krav (inte helt för han tiggar kattgodis som en hund tiggar vid matbordet). Lite senare ska jag skratta åt Gunilla Persson, hon är helt klart dagens höjdpunkt.. Trevlig kväll!