Just nu händer det mycket, och tyvärr blir bloggen lidande. Jag hinner inte alltid att göra tänkvärda inlägg som bjuder på diskussioner och annat, även om jag skulle vilja att det var så. I dag är det nog en dag där tiden springer ifrån mig, och jag haffar runt med andan i halsen för att hinna med.
Positivt mitt i detta är att Max bestämd sig för att återuppta scouterna efter månader då han inte vågat gå. Det för mig så in i bomben glad, och fast jag är sliten så orkar jag till och med mer med ett leende på läpparna. Att känna att vi verkligen är på rätt väg mår alla bättre av.
Nu är det dags att rusa till Thai restaurangen på middag. Hoppas ni får en fin kväll!