Ja nu är det minsann kluvet. Det känns som jag lever i två världar just nu, och det är allt annat än bara roligt. Jag kan bara dela med mig av det som är bra och positivt, för det är det verkligen. Max har fått ny resurs i skolan, och nu är han på väg till ett nytt och bättre liv. På bara en månad har det gått från att ha problemet med skolarbetet, sitta inne på raster, inte velat vara med de andra i klassrummet och varit rädd för det mesta, till stora framsteg. Just detta är vi oerhört tacksamma för. Nästa vecka får jag och maken få veta vad proffsen kommit fram till så långt. Det har blivit en del förseningar då detta redan skulle varit klart, men sjukdom och annat har ställt till det lite. Själv har jag fått friheten att jobba hemifrån några dagar vilket känns skönt i fall det kommer något oväntad, men det känns som jag är beredd på det mesta...
Men, det är ett stort men i det hela, och här kommer biten jag just nu inte kan dela med mig av. Jag skriver det inte för att jävlas, men jag är som jag är, och ut någonstans måste det ut även om jag inte skriver vad det är. Lite som att lätta på trycket. Nu ska ni som känner mig inte spekulera i skilsmässa och annat, för det är inte det. Jag är heller inte gravid bara så det är sagt:)
Jag återgår till hudvård och smink, det känns bra och jag gillar att skriva om det. Det tar tankarna med sig för stunden åtminstone..
Nu ska vi fortsätta firande av Alla hjärtans dag med godis som efterrätt:) Hoppas ni haft en mysig dag och få en härlig kväll!
