En som ser fram emot trumhinnetortyren i dag:)
Jag blev så glad i går när jag fick en kommentar om att mina vardagsliga ärliga raka inlägg saknades. Tack Anne! Just nu är det mycket som pågår i huvudet medan vi väntar på att äldsta sonen ska bli klar med sin fas 4. Själv badar jag mig själv i ytligheter, fast inte ytligheter för mig i alla fall. Hår, hud och naglar är och har alltid varit en del av mitt liv. Hur jag känner mig återspeglas i hur jag mår, och så är det säkert för många av er? Om det är Odd Molly, hudvård/smink eller annat spelar ingen större roll tror jag? Alla behöver sin snuttefilt som jag skrivit så många gånger tidigare.
Jag har den senaste tiden tänkt mycket på allt lullull som finns runt mig. Alltså, jag stör mig på allt lullull och rosafluffiga moln, och att det ska curlas så in i norden. Att allt på ytan ska vara så jäkla perfekt, och att det inte ses konsekvenser av all curling. Jag är inte alls där då jag varje dag ser vad all curling ställer till med i verkliga livet. Livet består av lite kängor här och där, samt en rak höger ibland. Det måste man vara beredd på när man är 18+. Som tur är består livet av mest positiva saker.
Att många barn och ungdom inte ser eller förstår konsekvenser av sina handlingar gör mig ledsen och irriterad. Det är en biverkning av curling och ett slappt skolsystem där inte ens skolkning ifrågasätts. Jag försöker att förstå hur det hänger ihop, men när inte ens de som jobbar med ungdomar i åldern 18-25 förstår, då är det illa. Jag tror utan att vara säker att det är vårt dåliga samvete som ställer till det. Vi jobbar och jobbar och hinner inte med barnen som tidigare. Då ska det självklart vara så smidigt som möjligt för barnen genom uppväxten, och vi ursäkter dem gärna om något blir fel.
Jag försöker lära mina barn att det finns konsekvenser av allt de säger, och allt de gör. Jag ser tyvärr allt för många som har svårt att hålla sig till lagar och regler, då de inte haft några före de blev vuxna och skulle klara sig själv. Katastrof är det för både dem och omgivningen när de kommer ut i verkliga livet och det börjas ställas krav på dem. Jag ska tillägga att jag inte är perfekt jag heller i min uppfostran, men jag ställer krav då vi fortfarande inte lever i ett kravlöst samhälle.
Nu lät jag nog mer upprörd än jag egentligen är, men mer fluff än så blir det inte här. Självklart vet jag att inte alla barn och ungdomar curlas heller, men vi måste alla bli duktigare att spendera tiden med barnen till att förklara vad konsekvenser av olika saker kan bli i stället för att sy vaddkuddar under armarna på dem.
Hur fungerar ni? Är lagom alltid bäst, eller ska det vara fluffigt eller curlat?