I dag är jag allt för trött och sliten för att skriva något vettigt. Bara för att det kommer en extra dag ledigt mitt i veckan så ska det minsann hända saker på jobbet, men nu är det ledigt!
Jag och en kollega har synkat den tiden i månaden hur länge som helst. Var fjärde vecka prick i hur många veckor som helst. Förr 2 månader sedan började min kollega strula med sin, den blev borta trots att hon inte var gravid. Efter en veckas försening kom hennes på sent besök. Min tycker visst inte om att vara ensam, så min kom på besök igen efter bara 3 veckor. WTF, jag som mår så himla dåligt under perioden fick smått panik, men ursäktade den helt enkelt för att den var förvirrad, samtidigt som jag bad till alla gudar som finns om att detta inte måtte bli den nya trenden. Tre veckor senare kunde jag lättad pusta ut, den kom inte. När det hade gått 4 veckor och fortfarande inget blev det ångest i stället. Inte för att jag trodde jag hade bulle i ugnen, men just för att jag hade retat min kollega som var sen med att det är så i klimakteriet. I dag fick jag besök, pew! Välkommet, men ändå inte.. Kollegan jobbar på att komma i fas som tur är, för ingen av oss har bullar i ugnen men båda har lite panik för klimakteriet. Måtte hon bara säga att allt är normalt igen snart….. BTW, jag gillar inte ordet mens, därför skriver jag det inte heller. Jag är full i konstigheter:) Här har du lite tips om hur du botar det värsta i perioden.
Men visst är det skumt att kroppen jobbar på att vara i fas med en annan människa? Allt kan inte bara vara tillfälligt, eller? Jag får fortfarande inte grepp om detta, så mitt psyko analyserar detta mer än min hjärna mår bra av.. Nu måste jag tupplura känner jag...