Efter denna dagen behövs helt klart en tillgjord blooper. Humöret går upp och ned som en jojo och det beror självklart på olika orsaker. Utan att ha helt koll tror jag i grunden det är PMS som ligger bak min nedstämdhet..
Max kände sig hängig på morgonen, men ingen feber eller något skulle tillsäga att han var sjuk så han åkte till skolan. 2 minuter före dagens viktigaste telefonkonferens ringer de från skolan och säger att Max mår dåligt, äter inte och vill hem. Jag rusar några meter åt höger till makens kontor för att kolla om han kan hämta Max, men han sitter redan i konferens. Svärfar hämtade, och det dåliga samvetet sitter där som en klump i magen. Priset till dagens sämsta morsa är till mig som skickade iväg honom på morgonen. Sen blir dagen bara värre och värre, inget blir bra.. Oavsett hur jag försöker så blir det inte ens sådär. Helt enkelt en dag som inte kunde bli värre...
Jag hämtar Max kl 16 hos svärföräldrarna, och ser att han är riktigt dålig den lilla stackaren. Feber, halsont och migrän blir till en stor kräkning över hela hallen så fort vi kommer in dörren. Efter att ha städat kräk i 30 minuter känner jag mig alldeles drenerad på engeri. Max har somnat och jag känner för att gör samma sak just nu.. Nu kan det helt klart bara bli bättre de timmarna som är kvar denna dagen.
